En väderkvarnstur genom Skåne: kvarnar på Sveriges sydslätt
Att köra genom Sydsveriges slätter i sensommaren, när vetet fått sin mässingsgula färg, innebär nästan alltid att förr eller senare se en väderkvarn resa sig ur fälten. Skåne är Sveriges sydligaste landskap, och det är flackt, bördigt och utsatt för vindarna från Östersjön och Öresund på ett sätt som inget annat landskap i landet riktigt matchar. I århundraden gjorde just den kombinationen Skåne till Sveriges stora väderkvarnslandskap. Där de skogklädda landskapen längre norrut malde sin säd i vattenkvarnar vid strömmande vattendrag, hissade bönderna på den skånska slätten vingar mot himlen. Många av dessa kvarnar står fortfarande kvar, omsorgsfullt bevarade av lokala hembygdsföreningar, och tillsammans utgör de en av de mest givande väderkvarnsturerna i norra Europa.
Där kvarnen kallas mölla
Det första en besökare lägger märke till är själva ordet. I standardsvenska heter det kvarn, men i Skåne har det alltid varit en mölla, ett dialektord som direkt avslöjar landskapets historia. Skåne tillhörde Danmark under hela medeltiden och långt därefter, och mölla är en nära släkting till danskans mølle. Landskapet blev svenskt först 1658, genom freden i Roskilde, och vardagsspråket förändrades betydligt långsammare än gränserna. Ordet lever kvar överallt: i kvarnarnas egna namn, i bynamn, i badorten Mölle på Kullahalvön, och i det sätt som skåningar fortfarande talar varmt om sin mölla. När skåningarna anordnar öppet hus i sina restaurerade kvarnar kallas det möllardagar, och de frivilliga kvarnarbetarna är möllare. För den som reser genom trakten är ordet en användbar fingervisning: ett ortnamn som innehåller mölla är nästan alltid ett löfte om att en kvarn en gång stod där, och ibland att den fortfarande gör det.
Ett kvarnlandskap format av geografin
Skånes rikedom på väderkvarnar är ingen slump. Landskapet vilar på några av Skandinaviens bördigaste jordar, och dess södra och västra slätter, främst Söderslätt, den vidsträckta flackmarken mellan Malmö, Trelleborg och Ystad, har brukats intensivt sedan förhistorisk tid. Landskapet har länge kallats Sveriges kornbod, och stora mängder säd kräver stor malningskapacitet. Samtidigt erbjuder den öppna slätten föga av det snabbt fallande vatten som driver kvarnar i mer kuperad terräng. Slättens vattendrag är långsamma och blygsamma, medan vinden sveper in från havet från nästan alla håll, eftersom Skåne ligger som en halvö mellan Östersjön, Öresund och Kattegatt. Vinden var helt enkelt den kraft som fanns till hands. Vid artonhundratalets mitt hade detta gett upphov till ett landskap fullsatt med kvarnar: nästan varje socken på slätten hade minst en, och välmående trakter hade flera inom synhåll från varandra. Resenärer på den tiden lade märke till horisonter som ständigt bröts av vingar, en syn som mer påminde om Danmark eller Nederländerna än om övriga Sverige.
Den gamla garden: stubbamöllor
Den äldsta väderkvarnstypen i Skåne är stubbamöllan. I denna konstruktion vilar och vrider sig hela kvarnens trästomme på en enda kraftig stolpe, så att mölleren kan vrida hela byggnaden för att möta vinden. Det är den äldsta formen av europeisk väderkvarn, och i Skåne förblev den i bruk i århundraden, väl anpassad till ett landskap av små gårdar och skiftande vindar. En stubbamölla är omisskännlig: en fyrkantig träkur som tronar ovanpå sin bock, ofta tjärad svart eller rödmålad, med en lång svansstång som når ner till marken för att vrida kvarnen. Ett antal av dessa vördnadsvärda maskiner har överlevt i landskapet och räknas bland Sveriges äldsta trähus som fortfarande står fritt i landskapet. Bland de mest omtyckta är stubbamöllan i Skanör på Falsterbonäset längst i sydväst, som står på öppen gräsmark vid havet och blivit en symbol för orten. Andra finns kvar inåt land och längs Österlens kust i sydöst, vårdade av hembygdsföreningar i socknarna. Att stiga in i en sådan kvarn är att stiga in i en medeltida idé som fortsatte att fungera in i den moderna tiden: maskineri, kvarnstenar, säckar och mölleren, allt inrymt i ett enda litet vridbart rum ovanför fälten.
Artonhundratalets holländare
De flesta väderkvarnar en besökare ser i Skåne idag tillhör dock en senare och mer resligt byggd generation: de torn- och gallerikvarnar som kallas holländare. I den konstruktionen är det bara huven med vingarna som vrider sig, medan själva kroppen, ofta ett ståtligt flervånings torn av tegel eller trä, ofta rest på en hög stensockel, står fast. Denna typ tillät betydligt större maskineri och betydligt högre kapacitet än någon stubbamölla, och den spred sig över Skåne under artonhundratalet, när jordbruksreformer och stigande spannmålsproduktion skapade efterfrågan på verklig malningskapacitet. Det är dessa resliga kvarnar som präglar den skånska slätten: tjärade eller spånklädda åttkantiga torn, vitmålade huvar, galleri som löper runt kroppen där mölleren kunde sköta vingarna. Kronetorps mölla i Burlöv, mellan Malmö och Lund, är ett hyllat exempel på typen, en hög och komplett holländare bevarad med sitt maskineri intill vad som idag är en växande förort. I Malmö själv står Slottsmöllan i det gröna nära Malmöhus slott, en fungerande påminnelse om de kvarnar som en gång omgav staden. Dussintals andra holländare finns kvar i landskapet, från Bjärehalvön och Kullen i nordväst till Österlens byar.
Uppgång, säd och den långa nedgången
Artonhundratalet var den skånska väderkvarnens guldålder, och orsakerna finns i fälten runtomkring. Skåne låg i frontlinjen för Sveriges jordbruksrevolution: det var vid Svaneholm i landskapets södra del som reformatorn Rutger Macklean på 1780-talet lade samman sina arrendatorers spridda tegar till samlade gårdar, och därmed föregrep de skiftesreformer som senare skulle förändra hela landet. Sammanslagna gårdar, nya grödor och bättre växtföljder gav mer säd, och mer säd gav mer malning. Kvarnarna blev fler, och mölleriyrket blev ett aktat lantligt hantverk med egna möllardynastier. Nedgången, när den kom, gick fort. Från slutet av artonhundratalet kunde ångkraft, och sedan elmotorer och industriella valskvarnar i städerna, mala snabbare, finare och oavsett väder. Vingarna stannade en efter en. Vissa kvarnar miste sin huv och sina vingar och byggdes om till lagerlokaler eller silor, andra brann eller revs, en lyckligt lottad minoritet fick helt enkelt stå kvar medan landskapet förändrades runt omkring. Vid mitten av nittonhundratalet var den arbetande väderkvarnen i praktiken borta från Skåne, men kärleken till möllan försvann inte, och det är just den kärleken som räddade de kvarvarande.
Att besöka kvarnarna idag
Idag är Skånes väderkvarnar kulturarv i ordets bästa mening: inga museiföremål bakom glas, utan byggnader i landskapet, många av dem öppnade, och till och med igångsatta, av frivilliga under sommardagar. Friluftsmuseerna är en naturlig utgångspunkt. Fredriksdal i Helsingborg bevarar en väderkvarn bland sina historiska byggnader och trädgårdar, och Kulturen i Lund berättar den vidare historien om skånskt lantliv. Bortom museerna ligger nöjet i själva resandet. Österlen, landskapets milda sydöstra hörn, älskat av konstnärer, gömmer kvarnar bland byar och äppelodlingar. Söderslätt bjuder på kvarnar under enorma himlar. Falsterbonäset har stubbamöllan i Skanör vid havet, och nordvästkusten förenar kvarnbesök med det dramatiska Kullaberg, vid vars fot byn Mölle fortfarande bär det gamla ordet i sitt namn. Många kvarnar öppnar för lokala möllardagar på sommaren, då tekniken förklaras, kaffe serveras och vingarna på de bästa dagarna sätts i rörelse. Ta reda på öppettiderna lokalt innan du reser: de flesta kvarnar vårdas av små föreningar och har begränsade öppettider, vilket är just det som gör ett besök så personligt.
På kartan
Skåne belönar den som reser långsamt, och dess kvarnar är perfekta hållpunkter: aldrig långt ifrån varandra, alltid i vacker natur, var och en med sin egen sockenhistoria. Öppna vår interaktiva karta innan du ger dig av och zooma in på södra Sverige: där hittar du landskapets bevarade stubbamöllor och holländare utmärkta och redo att knytas samman till en egen tur, från Öresundskusten till Österlens fruktodlingar.